Jag undrade om jag någonsin skulle lyckas med att reda ut den storm som fanns i mig. Skulle jag lyckas vända skutan hemåt och laga det trasiga skrovet? Skulle jag hitta den hamn som gjorde mig trygg, som gjorde att jag fick vind i seglen? Skulle jag ta mig ut på öppet hav igen där jag kunde fiska efter äkta pärlor med alla dess färger?
Jag har nu fått igång motorn på min skuta, bensinen håller igång maskineriet och pumpar omkring i ledningarna. Kaptensmössan ligger framför mig och bara väntar på att jag ska våga ta den på mig.
