Åh, det snöade! När Linnea hissade upp rullgardinen med en smäll på morgonen var världen där ute förvandlad till ett vitt och vackert sagolandskap. Husen, träden, marken, allt var inbäddat i tjocka, ulliga snötäcken. Och stora, gnistrande snöstjärnor föll och föll i gryningsljuset.
Linnea fick bråttom att springa till sin mammas sovrum.
— Vakna, mamma! Det snöar, det snöar!
Anna satte sig yrvaket upp i sängen, tände lampan och såg sin lilla dotter hoppa omkring på golvet med blossande kinder och rufsigt hår. Gladare än på länge. Ja, det var då för väl, tänkte hon. Det var åtminstone något att glädjas åt, att det snöade.
Det var en vecka kvar till jul och hon hade fortfarande inte en aning om hur hon skulle få ihop tillräckligt med pengar för att kunna ordna en riktigt fin jul för Linnea. Skulle hon få råd att köpa en endaste julkapp?
Novellen har cirka 3 100 ord.
