Skuggan i väggen

«Vet du om att det är ett spökhus?» säger Claudia. «Det bodde en tjej där en gång som dog, och nu spökar hon. Hon blev mördad. Knuffad i älven. Drunknade. Och ingen vet vem som gjorde det!»

En gammal skröplig villa ligger lite för sig själv utanför en by i norr där solen lyser långt in på natten om sommaren. Hit flyttar Mikaela, eller Micke som hon kallas. Det är inte första gången hon tvingas bryta upp sin tillvaro men den här gången är det annorlunda, säger mamma. Hon har fått jobb på vårdhemmet i byn och skolan som Micke ska börja i är liten och mysig. Och först går det bra. Claudia och Stina verkar vilja bli vän med Micke på en gång. Men det är något som inte riktigt stämmer i klassen. Tjejerna har liksom ett annat sätt att vara och Micke känner sig ensam. Och så är det nåt med Wille, den stökiga killen. Varför är han så utanför?

Samtidigt som Micke försöker finna sin plats på det nya stället börjar det ske märkliga saker i huset de just flyttat in i. På väggen i hennes rum finns en stor fläck. Den ser ut som en skugga av en liten flicka och Micke kommer på sig själv med att börja prata med den. Plötsligt tänds taklampan mitt i natten. Gamla skolkataloger är framplockade. Knak och hasanden hörs överallt. Kan det verkligen vara flickan som en gång bodde i huset som spökar? Är det hon som är skuggan i väggen? Försöker hon säga Micke något? Micke hittar tråd efter tråd och börjar nysta upp en oändligt sorglig historia som aldrig fått ett riktigt slut. En historia som fortfarande påverkar flera människor i den lilla byn.