De skulle snart vara framme. Sofia kände hur hårt hennes muskler var spända och hur hjärtklappningen ökade. Hon försökte andas lugnare och slappna av, men det var svårt. Snart, alldeles snart, skulle hon träffa dem allesammans.
De hade kört halva natten och hela dagen och nu var de snart där. De hade spelat julmusik på bilstereon, sjungit alla julpsalmer och sånger de kunnat komma på för varandra, allt för att hålla sig vakna. De hade turats om att köra och tagit många pauser. Fikat och ätit. Trots att väglaget bitvis varit besvärligt hade resan gått bra.
— Hur är det? Du är väl inte nervös?
Peter log mot henne och kramade hennes hand innan han släppte den för att vrida om startnyckeln. Långsamt följde de den långa raden av bilar som körde i land på Hemmansö. Peter svängde av mot vänster och de kom in på en väg som var kantad av höga granar. Mörkret föll, skogen blev svart.
Denna kortroman — Julnovell — har cirka 19 000 ord. Den ingår i vår serie om julnoveller 2014.
