Miljoner tidningar pumpades varje vecka ut från Drömfabriken på Torsgatan
i Stockholm. Det var i Bonnierhuset allt kunde hända. Och oftast också gjorde
det. Herrarna Bonnier styrde med fast hand och lite kärlek, de kvinnliga redaktörerna var chica och de manliga tuffa. Det var 60-tal och medievärlden förändrades från att ha varit konservativ och mossig till att bli hetast av allt. Men det var det ingen som förstod just då. Tvärt om — då levde alla livet på Stockholms nattklubbar och restauranger.
Mitt i allt detta befinner sig Astolf Erixson, som en morgon tog tåget från
Göteborg för att stanna i storstan över en hektisk sommar — och blev kvar för
livet. Hans förebild var huvudpersonen i Pär Rådströms roman Ärans portar
som beskrivs så här: ”Stjärnreporter på väg in i vår vintergata. Välpressad,
hederlig, duktig, skötsam, lite ung och lite dum.” En beskrivning som också
passar bra på huvudpersonen i denna roman om verkligheten.
Björn Vingård tar oss med dit — rakt in i myllret av intressanta, knäppa, betydelsefulla, kända och alldeles vanliga människor bakom kulisserna på allt ifrån Expressen till Damernas Värld. Till en miljö där han själv spelade en viktig roll som chefredaktör för sju av Bonniers tidskrifter.
