«Hör nu Eriksson, vi ha ju känt varandra i tio år snart. Och för en gammal vän må det väl inte tas illa upp om man säger ett sanningens ord, när det kommer från hjärtat. Den andre spratt till och såg åt dörren. Men Rosander hade redan gått fram till honom och med en hjärtlig kamratlig gest lagt sin hand på forstmästarens axel.»
«Hon var dotter till bokbindaren i Älvtuna och hade fyra syskon. Men hon var den enda som blivit rödhårig.»
«One-stepen — väl i den tjugonde raden — uttömde sin sista kraft i ett par spasmodiska slutackord. Haralds förde sin dam ut på verandan. Hon lutade sig en smula mot hans sida, och hennes ljust solbrända arm låg het på hans.»
I Denna samling noveller av Artur Möller följer vi flera människoöden från tidigt 1900-tal. Med sin skarpa men humoristiska penna skapar Möller både allvar och komik.
Artur Möller (1883–1940) var en svensk författare. Möller skrev allt från kåserier till romaner, och han blev speciellt hyllad för sin själfulla lyrik. Hans verk skildrar med unik träffsäkerhet den borgerliga miljö som han själv levde i.
