Detta är berättelsen om Dödgrävarens pojke Björn som mot sin egen vilja råkade hamna som anstaltsbarn på fattighuset där han blir kvar i 10 år. Utifrån sett ser anstalten ut som ett slott med vitrappat tegel som lyser så grant i solen. Pappa Alfred har skrivit in sig på fattighuset i väntan på utslaget av en uppslitande, långdragen skilsmässoprocess och vårdnadstvist som till slut ger honom vårdnaden om sonen som då är 8 år. Björn lyckas dock överleva sin fångenskap och så småningom även återvända till friheten med de flesta av sina sinnen i behåll. Här följer sagan om slottet i dalen som Björn upplevde det tillsammans med sina anstaltskamrater. Detta är andra delen i berättelsen om Björn och hans uppväxt, men också om klassförhållanden i ett historiskt Sverige och hur makten fördelas i ett orättvist samhälle.
Åke Wassing (1919 — 1972) var en svensk författare, skådespelare och visförfattare. Han är framför allt känd för sin kvartett om Björn och fattigsverige.