Vår tidsera är tillbakablickande. Den reser monument över sina föregångare. Den producerar biografier, historieverk och kritik. Generationerna före oss mötte skapelsen ansikte mot ansikte — vi ser på den med deras blick. Varför skulle då inte vi kunna få en ursprungsrelation till universum?
Så inleder Ralph Waldo Emerson sin essä Naturen (1836). Utgångspunkt är frågan: Vad är naturens syfte? Svaret breder ut sig till ett poetiskt manifest om hur vi måste se på naturen med nya ögon, återupptäcka dess skönhet och hur dess former och uttryck korresponderar med människans inre liv.
Naturen och den kort därefter utgivna essän Den amerikanske studenten (1837) blev viktiga texter för den framväxande transcendentalistiska rörelsen i USA, där individens tilltro till den egna förmågan och människans möjlighet till direktkontakt med det gudomliga var viktiga inslag. Men Emersons böcker, som var en slags självhjälpslitteratur i den högre skolan, var populära även i bredare folklager och han betraktas idag som en av världslitteraturens stora essäister. I detta urval presenteras några av Emersons viktigaste essäer i nyöversättning av poeten och författaren Ola Klippvik.