Han tänker att minnestalet han höll till Modern i Församlingsgården nog borde revideras.
Vid flodens strand står en flock av döende vänner, de vädjar att han ska förklara hur allt hänger ihop, till exempel detta med kärleken.
Och kvinnan i Larssonsgården. Hon på det kvistfria furugolvet. Ska han skriva sanningen?
Faderns notesblock med de utrivna sidorna, de som bränts och var borta. Och som plötsligt dyker upp efter alla år. Öppnar sig nu historiens spricka?
Är det verkligen detta som ska infogas i minnestalet? Och bli den kärleksroman han aldrig trott sig kunna skriva?
PO Enquists nya roman som på flera sätt kan sägas ta vid där memoarromanen Ett annat liv slutade.
Det handlar om Modern och Fadern, om bokahopen och om det går att slutligen lägga samman det som verkligen betydde något. Fram träder en kärleksskildring som tar sin början i ett möte mellan den unge 15-åringen och en äldre kvinna på ett kvistfritt furugolv i Larssonsgården.
