Vi önskar våra barn det allra bästa, men i vår välvilja försvinner förmågan att sätta gränser för såväl våra barn som oss själva. Bengt Grandelius framhåller i sin bok att barn som aldrig får erfara tydliga gränser, tror att de alltid kommer att kunna stå oemotsagda och i centrum för alla andra. Det kan inte ge annat än grymma besvikelser framöver. Genom att sätta gränser talar vi om att man som människa ibland måste dela med sig, respektera andra, lära av och lyssna till andra, och att man då och då tvingas avstå från en del av sina önskningar.
I den nya utgåvan, som är rejält omarbetad och utökad, knyter Bengt Grandelius an till dagens debatt och vidareutvecklar sin tankemodell för hur gränssättning kan öka barnets självkännedom och självrespekt och hur föräldrar kan se vardagens konflikter som någonting utvecklande, både för sig själva och sina barn.
Boken riktar sig till föräldrar, lärare och andra som dagligen kommer i kontakt med barn.