Faravidin maa är en meänkielispråkig berättelse som följer den gamla hybridformen som modigt och ogenerat blandar saga med dokument, myt med realistisk släkthistoria.
Här kämpar siare och krigare mot himlens makter och dödsrikets härskarinna. Berättelsen handlar om Ingvar, den vittfarne, som gör sin bildningsresa i början av 1000-talet. Han reser från Roden via Estland till Novgorod, genom Karelen till Sabme och västerut till Tornedalen. Den unga hjältens tankar om livet, kärleken, makten och döden är vackra, lyriska och sjungande — som språket mäenkieli, ett av Sveriges minoritetsspråk.
Histuurialinen romaani, joka käyttää keskiaikasta hypriititarinaa, jossa myytti ja asiakirja, satu ja toelisuus valasevva aikakautta, n. 990–1056, ko Olof Skötkonungin tyät Ingegerd (Anna Novgorodilainen) ja ruhtinas Jaroslav Viisas kuoleva ja kväänien kuutti kaataa ruottalaisen kuninkhaan, Emund Vanhaan. Tarinan sankari reisaa Rodenista (Upplannista) Eestin kautta Novgorodhiin ja Pohjos-Karjalhaan, laittaa rahapaaluja Novgorodin ja Hålågolannin välile. Käymäjärvenkivi nostethaan paikohleen ja taihvaantulia käytethään ashiena Kainulaisjärven taisteluissa. Täräntö saapi nimensä ja Caeliksessa (Ylikaihnuussa) kasuaa ihmeelinen kuusipuu.
