Vännerna Hård och Vahlin har känt varandra sedan studenttiden, men sedan dess valt skilda vägar i livet. När de möts efter att ha varit åtskilda i många år så blir skillnader mellan dem tydliga. Hård är världsvan, frispråkig och full av nya åsikter. Vahlin är försiktig, och hans försök att hålla sin lilla tidning flytande har gjort att han är fast i gamla spår. Mötet mellan de två gamla vännerna sätter tankar i rullning hos de båda, som ska få oväntade konsekvenser.
«Det var märkvärdigt vad deras samtal gick trögt, fastän de inte träffats på många år och borde haft mycket att säga varandra. En främmande, överlägsen känsla betog Hård. Känslan av att han utvecklat sig långt förbi sin gamle vän, blivit världsborgar under sina resor, medan den andra stannat i sin utveckling och somnat bort i inhemsk flegma dag för dag.»
Karl August Tavaststjerna (1860–1898) var en av Finlands mest framstående författare och lyckades under sitt korta liv ha en enastående författarkarriär. Han är bland annat känd för att ha infört realismen i finsk litteratur, och hans skildringar av sin barndomstid räknas bland de viktigaste uppväxtskildringarna i nordisk litteratur.
