Glöm mig

Sökandet efter försoning

Alex är på väg till barndomstorpet i Värmland för att hämta hem sin mamma, som stängt in sig på ett rum och druckit flera dagar i sträck. I hemlighet har han redan kontaktat ett behandlingshem för alkoholister. Han när ett hopp, för någonstans djupt inom honom finns ljusa minnen. Minnen av en kärleksfull och närvarande mamma. Vad var det egentligen som gick fel mellan dem?

Glöm mig är en gripande skildring av en vacklande relation mellan mor och son, men också en självutlämnande berättelse om medberoende och förnekelse. Framför allt är det en bok om människans outtröttliga behov av kärlek och närhet.

«Det här är väldigt bra.» Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter
«Skickligt beskrivet, Schulman tar oss väldigt nära smärtan.» Jenny Morelli, Svenska Dagbladet
“Sorglig och gripande.” Åsa Beckman, Expressen
«Hjärtskärande, klarsynt och stark.» Ingalill Mosander, Aftonbladet
«Rakt, ärligt och känslosamt från början till slut.» Therese Eriksson, UNT «Glöm inte den här boken!» Jakob Carlander, Corren
«Glöm mig är en oerhört sorglig bok, men också sällsynt gripande.» Philip Teir, Hufvudstadsbladet
«Jag har sällan läst en så drabbande skildring av medberoendets vidriga mörker.» Maria Zaitzewsky Rundgren, Accent Magasin
«Han kan skriva. Och han kan känna.» Anneli Dufva, P1 Kulturnytt
«En väldigt berörande bok.» Malou von Sivers, Malou Efter tio «Kan inte sluta läsa, sitter fast som i ett skruvstäd. Det är så oerhört starkt och självutlämnande. Det här är en berättelse som verkligen går under huden.  Det är mycket, mycket bra. Det är starkt och gripande, rakt igenom.» Bokspegeln